Nypublicerat material

Nu finns ytterligare några frågelistsvar tillgängliga här i Nordiska museets digitala arkiv:

  • NM 152 Tidmätare (1950)
  • NM 153 Skolseder i Västerås (1950)
  • NM 154 Brännvin (1951)
  • NM 155 Växtföljden i jordbruket (1951)
  • NM 157 Vävskedar, handel och tillverkning (1952)
  • NM 158 Stickning (1952)
  • NM 159 Bad (1952)
  • NM 160 Hornskedar och andra föremål av horn (1952)
  • SP 199 Underkläder (1950)
  • SP 200 Smörställ (1950)
  • SP 201 Guldsmeder på landsbygden (1951)
  • SP 202 Salpetersjuderi (1951)
  • SP 203 Gustaf Adolfsbakelser (1952)

Välkommen att ta del av materialet!

Välkommen till Nordiska museets digitala arkiv! Här kan du ta del av ett urval av museets digitaliserade dokument och handlingar direkt på nätet.

Utforska det digitaliserade arkivmaterialet

Välj samling/dataset från listan nedan. Äldre material är fritt tillgängligt utan inloggning. Några samlingar kräver inloggning, det vill säga att du registrerar ett konto med namn och mejladress.
För att återvända till denna lista, klicka på Nordiska museets logotyp (dator) eller tryck på hemikonen (mobil).

Följande arkivmaterial och samlingar finns tillgängliga:

  • Birgit Gejvalls bostadsundersökning innehåller transkriberade intervjuer och enkätsvar insamlade i Stockholm 1951 av fil.dr. Birgit Gejvall. Materialet har skannats som en del av forskningsprojektet Bekönade rum. Kräver inloggning.

  • Årstafruns dagböcker innehåller Märta Helena Reenstiernas (g. von Schnell, 1753–1841) dagböcker. Mellan åren 1793 och 1839 skrev hon om livet på gården Årsta i södra Stockholm där hon bodde. Årstidernas gång och arbetet ute och inne på gården fyller hennes anteckningar, publicerade i urval som Årstadagboken (1–3, 1946–53). Materialet är avskrifter av originaldagböckerna och är OCR-skannade.

  • Ostindiska kompaniets handlingar är en del av Godegårdsarkivet, som vuxit fram runt släkten Grill, och då främst Jean Abraham Grill (1736–1792), superkargör och direktör för Ostindiska kompaniet, som bosatte sig på Godegårds bruk i Östergötland efter sin återkomst till Sverige. Arkivet innehåller handlingar rörande släkten Grill och bruket samt handlingar rörande Svenska Ostindiska kompaniet.

  • Nordiska museets frågelistmaterial omfattar tiden från 1920-talet och pågår fortfarande. Tanken från början var att skyndsamt dokumentera den försvinnande allmogekulturen, men från mitten av 1950-talet förändrades det och man blev mer intresserad av att dokumentera andra delar av liv i Sverige. Med tiden har det blivit mer än 460 frågelistor och över 50 000 enskilda svar. En del av dessa svar transkriberades under 1980-talet och är nu OCR-skannade. Frågelistmaterial som är äldre än 70 år tillgängliggörs på dokument.nordiskamuseet.se. Kräver inloggning.

  • Carl-Herman Tillhagens insamling under 1940-talet fick namnet Stockholms folkminnen. Materialet består av berättelser om livet i staden under framför allt det sena 1800-talet. Anekdoter, skisser, roliga historier, talesätt och minnen är nedtecknade genom intervjuer Tillhagen genomförde med äldre personer i Stockholm. Materialet har transkriberats och OCR-skannats. Kräver inloggning.

  • Fataburen är Nordiska museets årsbok. Den startade 1881 som ett häfte (”Meddelanden”) som riktade sig till medlemmarna i stödföreningen Samfundet för Nordiska museets främjande, men när publikationen bytte namn 1906 kom de mer vetenskapliga perspektiven att dominera. Sedan 1931 är det en årsbok.

Totalt består informationsmängden som nu är tillgänglig av 236 000 digitaliserade dokumentsidor, varav 228 000 sidor är sökbara i fulltext. De OCR-skannade materialet möjliggör fritextsökningar direkt i texten.

Frågor och synpunkter

Denna webbplats är under utveckling och kommer att anpassas vidare utifrån användarnas synpunkter. För tekniska frågor, kontakta Aron Ambrosiani. För frågor om arkivmaterial/samlingar, kontakta Nordiska museets arkiv. Webbplatsen utvecklas i samarbete med KulturIT.

Arbete pågår...